Fungerande diskmaskin!
Idag kom diskmaskinsreparatören och lagade vår diskmaskin! Åh vad underbart att slippa handdiska!!!!
Det "roliga" är att det var jag som gjorde att den slutade fungera!
Jag råkade öppna luckan under pågående program och då lade den av!
Jag har gjort så ett otal gånger, reparatören menade på att då har jag bara haft tur att maskinen inte har lagt av. Fortsättningsvis ska jag låta maskinen vara under pågående program!
Bifogar en bild på vår nu fungerande diskmaskin, som är född 2004
Magsjuka
Åh vilken tråkig helg det blev!
Tråkigheterna började redan i torsdags morse när Ludvig väckte oss genom att kräkas.
Stackarn! Hans livs första magsjuka!
Han kräktes tre gånger, den sista gången kom det visst en hel del på mig......
Sen tog diarren över och den har hållt i sig sedan i torsdags.
I lördags morse vaknade Robert och kräktes och idag söndag var det Vincents tur.
Så oddsen för att Rebecca och jag ska insjukna är ganska stora.
Dessutom har vår diskmaskin gått sönder, så just nu måste vi handdiska allt!!! Blä!
Robert mår iallafall bättre, det är ju skönt!
Ludvig vägrar äta, det är knappt att han vill dricka.Han vill inte dricka:majsvälling,blåbärssoppa
nyponsoppa eller vatten.Sugrörsdricka som t ex mer går bra iallafall....
Hoppas att hans lilla mage stabiliserar sig snart.
Jag hade vissa visioner för denna helg, jag försöker att inte vara för besviken att det inte
alls blev som jag hade hoppats.
Får försöka tänka positivt och försöka få till något trevligt i veckan som väger upp för den
tråkiga helg.
Helgpyssel
Vincent fick två helt nya Bakugans i lördags.
Han har inte gjort annat än lekt och pratat Bakugan hela helgen.
Familjen inklusive han själv är "Bakuganhjärntvättade" ;)
Rebecca fick ett sticknings-kit från Panduro.
Det har hon pysslat med hela helgen.
Hon har stickat sig en mössa!
Han har inte gjort annat än lekt och pratat Bakugan hela helgen.
Familjen inklusive han själv är "Bakuganhjärntvättade" ;)
Rebecca fick ett sticknings-kit från Panduro.
Det har hon pysslat med hela helgen.
Hon har stickat sig en mössa!
Stolt mamma!
Det är jag det!
Vi var i Solna Centrum efter skolan i onsdags, för att äta lite innan Rebecca skulle gå på sin "Showdans".
Innan maten ville både Rebecca och Vincent till biblioteket för att låna varsin bok,
som dom skulle läsa på sportlovet.
De hittade varsin bok , sen gick vi för att äta sushi.
Medan vi väntade på maten slog dom sig ner och började läsa sin nylånade böcker.
Jag tycker det är så bra att dom VILL och KAN läsa böcker!
Jag var tvungen att ta kort på dom så stolt var jag!
Vi var i Solna Centrum efter skolan i onsdags, för att äta lite innan Rebecca skulle gå på sin "Showdans".
Innan maten ville både Rebecca och Vincent till biblioteket för att låna varsin bok,
som dom skulle läsa på sportlovet.
De hittade varsin bok , sen gick vi för att äta sushi.
Medan vi väntade på maten slog dom sig ner och började läsa sin nylånade böcker.
Jag tycker det är så bra att dom VILL och KAN läsa böcker!
Jag var tvungen att ta kort på dom så stolt var jag!
Fotografiska museet
Jag och Ludvig gjorde ett besök på Fotografiska museet idag.
Vi var där strax efter tio och det var inte så många besökare på plats ännu.
Sånt gillar jag.Det ska vara lugnt ,så att man slipper trängas
Killen i kassan hälsade mig välkommen och frågade:
-Vill du gå barnvagnsvisningen klockan elva?
-Vad innebär den? undrade jag.
-Du tar med dig barnet och barnvagnen och får en guidad visning av våra aktuella utställningar.
Din bebis får skrika och tjoa och låta hur mycket som helst med andra bebisar under visningen.
Det lät ju hur bra som helst, så det nappade jag på!
Vi hade lite tid innan visningen skulle börja, så Ludvig och jag åkte hiss till cafeet längst upp
och tog en fika.Jag drack te och vi delade på en kanelbulle.
Eller snarare Ludvig knep så mycket han kunde av bullen, han har otroligt långa armar,
dessutom jobbar han så snabbt! Tur var väl det att han fick större delen av bullen,
jag ska ju inte äta så mycket söta saker egentligen.
det var fin utsikt över Stockholm uppe på cafeet.
Barnvagnsvisningen var bra! Guiden var en fotograf som heter Theresa och hon berättade mycket
bra om de olika utställningarna.Ludvig trivdes också.Han sprang omkring och spanade in museet.
Jag kunde inte lyssna på allt guiden sade eftersom jag fick jaga efter Ludvig ibland, men jag
var ändå nöjd med besöket/visningen.
Passerat bäst före datum
Jag var och tränade i lördags morse.Jag kom till Balance precis när dom hade öppnat.
Jag var så gott som ensam i träningslokalen med styrkemaskinerna, till en början.
Däremot strax efter tio hade det anlänt många träningssugna till gymet.
Min PT Stefan dök upp och skulle hör å häpna träna för egen räkning för en gångs skull(?).
Vi hälsade och han tittade på mitt tummade träningsformulär, som han har skrivit ihop till mig,
och som jag höll i handen.
Sedan sade han:
-Du vet väl att det där programmet som du jobbar med har för länge sedan passerat "bäst före datum"??!!!
Jag kunde inte annat än försöka se lite förvånad ut men jag hade svårt att hålla mig för skratt.
Jag hade ingen aning om att träningsprogram hade bäst före datum.
Eller snarare jag VET att dom inte har det även om jag inte är något träningsproffs.
Han vill ju att jag ska boka mer tid med honom naturligtvis!
Han måste ha tjänat massor med pengar på mig förra året.
Vid tillfälle måste jag kolla hur många gånger vi har träffats, tror att det borde röra sig om mellan
10 och 15 gånger.
Jag vet iallafall att jag inte har anlitat honom sedan strax före jul, och det ÄR ju ett tag sedan.
Reklamation av kontorsstol på MIO möbler
I början av december köpte Robert en kontorsstol på Mio möbler, Sveavägen.
I slutet av januari brakade den ihop fullständigt.
Det började med att en skruv lossnade, sen ramlade hela stolsryggen av.
Ingen vidare kvalitet.Drygt två månader höll den.
Robert ville ta den till återvinningsstationen och slänga den.
Jag sade:
-Kör mig och stolen till Mio, så ska jag reklamera den åt dig!
Sagt å gjort,Robert letade fram kvittot, stuvade in trasig kontorsstol, tre barn,en fru
samt en barnvagn i bilen och så bar det iväg.
Vi kom till Mio en lördag eftermiddag.
Jag tog kvittot med mig in i affären för att höra hur jag skulle gå till väga med
den trasiga stolen.
Den fick ligga kvar i bilen med Robert, Vincent och Ludvig som sälllskap under tiden.
(Rebecca följde med mig in).
Jag gick till en informationsdisk och fick hjälp av en tjej där.
Hon började söka i datorn för att kunna ge mig en ny, likadan stol, men det var jag inte
så intresserad av.
-Jag byter hellre till något annat eller tar ett tillgodokort, sa jag.
Fick mycket bra hjälp och vips hade ett presentkort skrivits ut till mig ,värdet av stolen,
UTAN att de hade tittat på den trasiga stolen.
Den ville dom naturligtvis inte ha in i butiken utan den fick vi lämna till varuutlämningen/lagret.
Den ville dom naturligtvis inte ha in i butiken utan den fick vi lämna till varuutlämningen/lagret.
Jag är ändå grymt imponerad över deras totala tillit till att stolen var trasig.
Det var aldrig något ifrågasättande att vi hade gjort något fel med stolen,(det hade vi ju inte heller) utan självklart var det ett fabrikationsfel.
Det var aldrig något ifrågasättande att vi hade gjort något fel med stolen,(det hade vi ju inte heller) utan självklart var det ett fabrikationsfel.
Det kallar jag att TRO på kunden!
Lindex Odenplan
Jag var inne på Lindex vid Odenplan.De hade "halva reapriset" och jag var på jakt efter kläder till Rebecca. Jag hittade ett par plagg och begav mig mot kassorna.
Butiken är i två plan.Gatuplan där det finns damkläder och en trappa ner där det säljs barnkläder, underkläder och kosmetik. Jag befann mig alltså en trappa ner och ville betala varorna.
Vid kassasdisken fanns det två kassor varav en var öppen.
I kassan bredvid stod två tjejer och galgade upp plagg som låg i en stor hög på kassadisken, dom småpratade med varandra,tittade upp ibland på kön som växte till den enda öppna kassan.
Ingen av dom gjorde någon ansats av att vilja öppna kassa 2.
Jag hade lite bråttom,så efter en stund när kön hade blivit ännu längre tog jag ett kliv fram och frågade:
-Ursäkta?! Skulle ni kunna öppna en kassa till? (vänlig ton)
Expediten som hade sin kassa öppen(och som inte arbetade speciellt snabbt) svarade:
-Nej, tyvärr.Men du kan gå upp och betala!
-Jag vet det!Men ni har ju en kassa till här som ni skulle kunna öppna?
-Nej , det går inte, det ligger ju en massa kläder där som ska sorteras/galgas!
-Jo, jag ser det.Men skulle man inte kunna lägga dom åt sidan och öppna kassan?
-Vilken sida tycker du att vi ska lägga dom på?????(sur otrevlig ton)
Varpå hon tittade sig omkring för att påvisa att det inte fanns någon plats(enligt henne)att flytta kläderna till.
Jag svarade:
-Jag kanske skulle kunna hitta någon plats att lägga kläderna på,MEN nu jobbar JAG ju inte här, utan jag är här som kund och jag vill betala!(kanske inte i lika trevlig ton som jag inledde med)
-Ja men du får vänta!
Jag blev verkligen förvånad över hennes svar och ovilja att hjälpa till.
På min arbetsplats H&M, som butikschef har jag ju genom åren tagit emot telefonsamtal från kunder som varit missnöjda med bemötandet som dom har fått.
Det är ju aldrig roligt att ta emot ett sånt samtal.
Jag är alltid noga med att be om ursäkt,se till att kunden vill komma igen och eventuellt ge kompensation.
En annan viktig del är ju att prata med personal/den anställde som kunden har upplevt som otrevlig samt i vissa fall prata med alla anställda i butiken.
Jag är alltid noga med att be om ursäkt,se till att kunden vill komma igen och eventuellt ge kompensation.
En annan viktig del är ju att prata med personal/den anställde som kunden har upplevt som otrevlig samt i vissa fall prata med alla anställda i butiken.
Efter mitt besök på Lindex var jag irriterad.Expediten hade inte behövt svara så näsvist.
Jag bestämde mig för att ringa till Lindex, Odenplan och berätta för butikschefen om
mitt besök där.
mitt besök där.
Hon var inte helt lätt att få tag i, butikschefen på Lindex, men två dagar efter mitt besök
fick jag prata med henne.
fick jag prata med henne.
Hon lyssnade tålmodigt på min berättelse. Jag hade även synpunkter på hur jag tyckte de skulle jobba under en "halva reapristaktivitet" och förslag på hur expediten hade kunnat svara mig.(Jag sade ingenting om att jag jobbar på H&M).
Hon beklagade naturligtvis det inträffade,MEN hon försvarade ändå sin kollega, vilket jag tyckte var dåligt.
Hon menade att det är minst lika viktigt att ta hand om kläder som ska galgas som att ta betalt.
Jag tycker det viktigaste är att ta betalt ,att hjälpa kunden och SEDAN galga varor!
Hon var helt ointresserad av att veta vilken expedit som hade varit otrevlig, vilket också förvånade mig.
Ingen uppföljning/feedback till personalen innebär att den här expediten kan fortsätta svara näsvist till kunder och tro att det är OK. Nä, jag var inte imponerad av Lindex butikschef. Just nu är jag inte så sugen och gå till just den butiken. Synd för dom, för innan detta inträffade tyckte jag att den butiken var en av de bästa Lindexbutikerna i stan!
Rimfrost
Jag hittade den här på Rebeccas fönster i morse.
Vacker eller hur?
Fjärde advent
Rebecca och Vincent hjälptes åt att tända alla fyra ljusen
Kommunikationsproblem?!
Många av Roberts och mina släktingar skulle nog säga att vi två inte kommunicerar så bra med varandra.
Jag har en förmåga att babbla på om allt möjligt med Robert när han sitter och arbetar-framför datorn.
Jag borde väl h a lärt mig efter 17 år tillsammans, att den tidpunkten INTE är den bästa om jag vill att han ska
lyssna.Robert å andra sidan bär oftast omkring på en massa viktig information som han TROR att han har
berättat för mig, fast han inte har det.
Ett samtal mellan oss i går kväll:
Lisa: Jag planerar helgen för oss bara så att du vet!
Robert: Fredagkväll behöver du inte planera åt mig! Jag ska på julmiddag/kombinerad avskedsfest för Johan(kollega)
Lisa:????Fredag? Imorgon alltså???!Men det har du inte sagt förrut? Jag som tänkte gå och träna imorrn kväll!!!
Robert:Träna? Skulle du? DET har inte du talat om!
Jag kan nämna otaliga gånger då vi har träffat till exempel Vivi, Roberts syster och hon har börjat prata om saker som Robert berättat för henne som gäller hans arbete som han inte har talat om för mig.
Exempel på detta är en radiosändnig som han medverkade i,nytt jobb som som han funderade på att söka....
Han kan se fullständigt frågande ut när jag berättar om något möte på barnens skola eller kanske ett
födelsedagsfirande som är inbokat till helgen.
En klassiker är när vi ringde till Vivi båda två, för att styra upp en träff, med bara några minuters mellanrum.Vi var båda hemma men i varsitt rum, han i arbetsrummet och jag i sovrummet.
Vattkoppor fortsättning...
Det blev inte så smidig vattkopporomgång för Ludvig. tyvvärr. Utan han är nog den som har drabbats värst av barnen. Vad fort kopporna började sprida sig över hans lilla kropp.Till en början verkade han helt opåverkad av alla små koppor. Det var natten mot tisdag som han började klaga. Stackan! Värst var det i rumpan och i skrevet på honom.Att han har blöja gjorde ju inte saken bättre direkt.Han skrek och gnällde två nätter i rad.
Fick tips att han ska bada mycket, för då torkar kopporna ut. Oj vad han har fått bada de senaste dygnet!
Igår bestämde Ludvig och jag att nu räcker det,! Så sakta men säkert har kopporna börjat torka ut och det har inte kommit några nya.Så smittfri kommer han nog vara imorgon, sedan får vi se hur lång tid det tar att bli av med alla som röda knottror.
Vattkoppor
Nu har Ludvig fått vattkoppor! Verkar som han får en ganska rejäl omgång!
Hittade den första koppan i söndags, men då var jag inte säker på att det var koppor.
Men det är jag nu! Han har fått i hjumskarna, ryggen, nacken, halsen, hårbotten, i ögat....
Konstigt nog är han vid ganska gott mod, hopppas det håller i sig!
Vi var på barnkalas för två veckor sedan och det var där han blev smittad.
Jag har försökt en gång tidigare, när Mitzos yngste hade det, men då blev han inte smittad.
Jag hoppas att han är frisk till jul!!!
Födelsedagsblomma
Orkidee som jag fick i födelsedagspresent av min svägerska och hennes kille
Jag har fyllt år.....
Jag fyllde år häromdagen.Jag mötte mamma vid Solna station redan vid tiotiden på morgonen.
Hon skulle passa Ludvig medan jag skulle roa mig inne på Balance.
Jag har inte vägt mig på flera veckor.Jag har låtit bli med flit eftersom vågen bara visar samma vikt
hela tiden.Dagen till ära tänkte jag att nu är det dags,fick en känsla av att jag kanske inte
skulle bli besviken.
skulle bli besviken.
Det blev jag inte heller! Senast jag vägde mig vägde jag 58 kilo, i torsdags visade vågen på 54,5.
Jag blev superglad! Vilken födelsedagspresent!Det GÅR alltså att gå ner i vikt.
Mitt mål är att landa på 50 kilo igen.Jag satsar på att väga det i maj!
Mitt mål är att landa på 50 kilo igen.Jag satsar på att väga det i maj!
Då fyller Robert 40 år och jag har en klänning som jag gärna vill komma i till dess.
Träningspasset på Balance var också bra.Nu har jag fått två nya program! Ett för överkroppen och ett
för underkroppen.I torsdags tränade jag överkroppen och det gick ganska bra.Dessvärre får min PT alltid
bryta ner flera av övningarna så dom blir "Lisaskräddade", dvs så enkla som möjligt.Jag säger det igen, jag och
kooordination funkar så där ihop.Det bara att kämpa på, någon dag kanske jag lär mig....
kooordination funkar så där ihop.Det bara att kämpa på, någon dag kanske jag lär mig....
Väl hemma igen åt mamma och jag lunch, phad thai från den lokala restaurangen här i Frösunda,mums!
PÅ kvällen kom syster med familj och svägerska med söner och kille och uppvaktade mig.
Jag hade lagat en köttgryta och bakat tårta och kladdkaka. Robert bjöd på bubbel.
Flera av presenterna gick i träningens tecken.Jag fick bland annat en yogamatta och "exetubes"(gummiband med handtag) samt en träningsfilm för XBOX kinnect. Så nu kommer jag inte undan här hemma heller!
Bakat småkakor
Snart fyller jag år. Då kommer delar av släkten och då måste jag vara beredd med lite småkakor!
Jag har bakat vaniljhorn och minihallongrottor!
Robert är hemma igen!
Skönt att han är hemma!
Som alltid när han har varit ute och rest har han små presenter med sig till alla i familjen.
Jag fick en ansiktscreme! Verkligen perfekt eftersom min gamla håller på att ta slut!
Nya skor till barnen!
Eftersom både Vincent och Rebecca blev så blöta om fötterna häromdagen var det dags för nya, varma skor! Jag köpte Vincents i onsdags ute i Barkarby och Rebeccas i torsdags i Solna C.
Gräsänka
Nu har jag varit ensam med barnen hela veckan! Robert åkte till Berlin i söndags och kommer hem idag fredag.
Jag är förvånad över hur fort tiden ändå går när jag är ensam med dom.
Jag tycker att jag klarar det bra.
Visst blir det en hel del tjat och gnat och en hel del stress på mornarna, men det flyter på ändå.
Det är tur att jag inte arbetar just nu. Det hade varit mycket kämpigare, att ha tex ha en egen tid
att passa efter att ha levererat alla barn till skola/ dagis.
I tisdags ville Rebecca följa med en klasskompis hem efter skolan.Klart hon fick det.
När jag hämtade Vincent ville han ta med sig en klasskompis hem för att leka.
Självklart, det gick bra. Eftersom jag ändå måste in till stan och hämta Rebecca på kvällen,
erbjöd jag mig att leverera Vincents klasskompis hem till dörren.
Rebecca befann sig bara några kvarter i från Vincents kompis hem, så det skulle väl gå bra. Det gjorde det också, förutom att det snöade så otroligt mycket hela tisdagen, även kvällstid.Det var ju inte helt angenämt att ge sig ut på kvällskvisten med barnvagn,åka kommunalt å dra tung vagn i snöblasket på Vasastans trottoarer.Men det gick! Kalles mamma(Vs kompis) tittade lite förundrat på mig när jag kom dragandes med alla barn på kvällen.Likadant var det hemma hos Angelica(Rs kompis), när dom förstod att jag var ensam och vandrade omkring med barnen en sen tisdagkväll. Kände en viss personlig triumf att jag klarade av det.
Vi kom hem vid nio-tiden, alla vara dyngsura, speciellt om fötterna. Barnen var dock helnöjda som hade fått träffa sina kompisar.Det är det viktigaste för mig!
Jag är förvånad över hur fort tiden ändå går när jag är ensam med dom.
Jag tycker att jag klarar det bra.
Visst blir det en hel del tjat och gnat och en hel del stress på mornarna, men det flyter på ändå.
Det är tur att jag inte arbetar just nu. Det hade varit mycket kämpigare, att ha tex ha en egen tid
att passa efter att ha levererat alla barn till skola/ dagis.
I tisdags ville Rebecca följa med en klasskompis hem efter skolan.Klart hon fick det.
När jag hämtade Vincent ville han ta med sig en klasskompis hem för att leka.
Självklart, det gick bra. Eftersom jag ändå måste in till stan och hämta Rebecca på kvällen,
erbjöd jag mig att leverera Vincents klasskompis hem till dörren.
Rebecca befann sig bara några kvarter i från Vincents kompis hem, så det skulle väl gå bra. Det gjorde det också, förutom att det snöade så otroligt mycket hela tisdagen, även kvällstid.Det var ju inte helt angenämt att ge sig ut på kvällskvisten med barnvagn,åka kommunalt å dra tung vagn i snöblasket på Vasastans trottoarer.Men det gick! Kalles mamma(Vs kompis) tittade lite förundrat på mig när jag kom dragandes med alla barn på kvällen.Likadant var det hemma hos Angelica(Rs kompis), när dom förstod att jag var ensam och vandrade omkring med barnen en sen tisdagkväll. Kände en viss personlig triumf att jag klarade av det.
Vi kom hem vid nio-tiden, alla vara dyngsura, speciellt om fötterna. Barnen var dock helnöjda som hade fått träffa sina kompisar.Det är det viktigaste för mig!
GI-recept
Jag har börjat äta enligt GI-metoden.Jag tänkte testa några veckor och se om det ger något resultat.
Just nu plöjer jag genom en mängd recept för att hitta maträtter som ska vara relativt lätta att laga och är goda också! Luncherna är lättast att få till eftersom jag oftast äter ensam. Eftersom jag helst inte ska äta pasta, potatis eller ris har jag ätit kamutvete och quinoa den här veckan. Stor utmaning för mig som helst äter pasta flera gånger i veckan! Idag har jag lagat gulaschsoppa till lunch, utan potatis! Den smakade riktigt gott! Vilken tur!
